Den har redan funnits ute ett par dagar, men om någon ändå skulle ha missat Phoenix nya singel är det hög tid att göra något åt det. Entertainment bygger vidare på det sound bandet etablerade på framgångsrika Wolfgang Amadeus Phoenix från 2009. Krispiga gitarrer, solskenssyntar och karaktäristiskt luddiga texter utgör en solid grund för en stundande vår att blomma på.
Albumet Bankrupt! har release 22:a april. Bandet spelar på Hultsfredsfestivalen i mitten av juni.
BIFFY CLYRO LIVE Perhaps it’s a bit silly writing a review of one of my favourite bands at the moment, so forgive me for being biased. But Biffy Clyro have followed me around for these past two years with increasing intensity – from the first time I zapped past The Captain on MTV2, through the preparations for the momentous and sunlit Foo Fighters support in Stockholm last year, and up to this somewhat historical point.
Pete Yorn & Scarlett Johanssons samarbete Break Up (Rhino/Warner) spelades in redan 2006, men har legat och grott i garderoben i väntan på rätt tajming. Risken är att många – likt jag själv – avfärdar skivan efter Scarlett Johanssons träiga solodebut förra året med Tom Waits-coverplattan Anywhere I Lay My Head. Men många verkar också älska den besinningslöst.
Det finns inte en vass kant på hela skivan. Inget som får mig att fastna och lyssna lite extra eller beundra något endaste litet parti. Det är en helt strömlinjeformad skiva som flyter fram utan att någon lägger märke till att den över huvud taget spelas. Kanske är det passande att Rob Thomas främsta musikaliska insats under karriären var som gästsångare i den fantastiska Santana-kompositionen Smooth.
Problemet med Rob Thomas är inte lika mycket själva låtarna som den oerhört slätstrukna produktionen. Om kommersiell radiorock kunde definieras i ett slag skulle detta mycket väl kunna vara Cradlesong. Det är en lam gitarrbaserad melodiös countryrock á la Shania Twain som iklär de tämligen banala texterna som mycket väl kan vara den amerikanska motsvarigheten till ”hjärta och smärta”-lyrik.
Vad de amerikanska musiklyssnarna tycker om skivan vet jag inte, men det är inte omöjligt att det faktiskt fungerar ”over there”. Det kan inte vara någon slump att band som Dave Matthews Band, Creed, Live och Nickelback säljer skivor i en oförklarlig takt i staterna, trots sin mellanmjölksrock. Kanske har jag helt enkelt högre krav på vad rockmusik bör innehålla. Eller, jag kräver åtminstone att det ska innehålla något. För den forne Matchbox Twenty-sångaren lyckas under skivans fjorton spår inte framkalla en endaste känsla i min kropp.
Fjorton låtar. Fjorton låtar för många.
Cradlesong släpps 1 Juli på Atlantic Records med distribution av Warner Music Group.
Spotify | Hemsida
Officiell hemsida | MySpace | Spotify
Att inom [simpletag]hip-hop[/simpletag] kombinera (insiktsfulla) politiska åsikter med hitpotential brukar vara relativt svårt. Men det är mycket möjligt att Murs har lyckats med konststycket att skapa en både medryckande och ögonöppnande skiva. Murs for President blandar och ger från en hip-hopens godispåse, och det är både hårt, insiktsfullt, slickfunkigt och torrsvängigt som gäller när LA-rapparen [simpletag]Murs[/simpletag] tar steget upp i det starka strålkastarljuset – dessutom är det för det mesta befriande machofritt, om ni ursäktar. Det låter ungefär som att Common hade lite mer…humor. Vi bortser från en märklig James Blunt-sampling på Everything och lite för flitiga elgitarrer på Road Is My Religion. Gästar gör bland andra Will.i.am och Snopp Dogg. Murs for president släpps den 1 oktober på Warner.
Samlingsskivan Andra sjunger Olle Ljungström innehåller en imponerande samling artister från pop-Sveriges översta skikt (hela låtlistan hittar du här). Ljungströms speciella poplyrik och småaviga sångmelodier passar inte alla, men alla insatser på skivan visar att han satt ett tydligt avtryck. Jocke Berg känns inte helt övertygad i Nåt för dom som väntar, Eric Gadds falsett funkar fint i Som du, Love Olzon gör en fin tolkning av Min Far, och Di Leva gör en självklar (och ganska hitpotentiell) synthpop av En apa som liknar dig. Emil Jensen och Ane Brun i Vissa funktioner är också en ganska magisk kombination, och det är kul att höra Ane Brun sjunga på svenska. Men det finns ännu fler guldkorn, och Andra sjunger Olle Ljungström är en utmärkt milstolpe i en karriär som ibland hamnar lite i skymundan. Och en bra inblick i svensk popmusik.
Här följer en videohälsning från en påtagligt rörd Olle Ljungström. Du kan även lyssna på alla låtar på myspace.com/olleljungstrom.
Olle Ljungström har varit tyst ett tag. Men nu låter producenten Robert Qwarforth andra svenska artister tolka en rad tidlösa låtar av samarbetsparet [simpletag]Olle Ljungström[/simpletag] och Heinz Liljedahl. Konvolutet är skapat av illustratören och filmaren Jacob Frössén. Han har även fått äran att filma Ljungström de senaste 2,5 åren. Detta har resulterat i en dokumentär som kommer sändas i K Special på SVT. Här är låtlistan för Andra Sjunger Olle Ljungström som släpps på Warner Music den 24 september:
Joakim Berg – Nåt för dom som väntar Love Olzon – Jag och min far Thomas Di Leva – En apa som liknar dig Sara Isaksson – Som man bäddar Alf – Hur långt kan det gå Eric Gadd – Som du Ane Brun/Emil Jensen – Vissa funktioner Andreas Mattsson – Du och jag Uno Svenningsson – Kaffe och en cigarrett Tomas Andersson Wij – Med eller utan Bosse Sundström – Tivoli
Primal Scream har alltid varit väldigt tydliga i sina skivors teman, något som också gjort deras skivsläpp spännande. Ibland tycks det nästan vara valet av rusningsmedel som dikterar nästa riktning i karriären. Så är det förstås inte längre, och på nya Beautiful Future är [simpletag]Primal Scream[/simpletag] heller inte lika spännande (eller genomtänkta) som de brukar vara – med vissa lysande undantag förstås. Det är en spretig genomgång av flera av bandets tidigare avverkade stilar, och tyvärr ger det lite karaktären av en mellanplatta.
Lördag 11 oktober gästar de Berns i Stockholm. Biljetterna släpps 29 juli och kostar 450 kronor. Arrangör: AEG Live, biljetter på Ticnet.
