Rodeo-mannen Johan Wirfält har tillsammans med Loyal-mannen Kristian Bengtsson startat ett skivbolag med namnet Bengtsson & Wirfält skivbolag. Det må se ut som att de två kreativa själarna mest letat efter det enda de inte gjort tidigare, men den sanna elden bakom initiativet stavas Syket – en sjumannaorkester från Umeå, vars svängigt monotona rymdrock smugit sig fram över allt fler mörka sjöar de senaste två åren. Naturligtvis släpps Fish Band EP endast på limiterad vinyl, men här nedan bjuder vi på den snygga videon till shoegazer-eposet Grillstugan!
I nittiotalets Umeå var det punk- och hardcorescenen som visade upp en ”gör det själv”-anda, ofta sammanflätat med ett politiskt ställningstagande med sympatier återfunna på vänsterkanten.
I denna kontext ter sig Deportees senaste skiva, Under the pavement – The beach, inte fullt så märkvärdig. För trots att deras skivbolag EMI valde att inte förlänga kontraktet och att en av de ursprungliga bandmedlemmarna valde att lämna bandet fortsatte arbetet med skivan, med enda skillnaden att de själva bekostade det fortsatta arbetet. Inte heller ter det sig lika märkligt att det återfinns ett underliggande vänsterpolitiskt budskap i texterna.
Umeåbandet The Crystal Caravan gör snygg och ösig sjuttisrock, producerat av hardcorelegendaren Dennis Lyxzén. Resultatet luktar Woodstock-lera, otvättat hår och en och annan fredspipa. Debuten The Crystal Caravan (på lilla Garageland Records) är både utvändigt estetiskt tilltalande och invändigt välproducerad och välspelad – men det är ju live den här musiken ska avnjutas. Tyvärr blir det således kanske inga radiohits för The Crystal Caravan i sommar. Däremot kan det bli årets liveupplevelse om du lyckas se sjumannabandet spela. Svängigare blir det inte. Lyssna och titta här!
I lördags spelade Deportees på Scharinska Villan i Umeå. Stadens okrönta soulpop-kungar gjorde inte någon besviken då de, med kommande skivan Under the pavement, the beach som grundstomme, lämnade ett lika mäktigt som ovanligt intryck. För hur ofta händer det att det nyaste, i det här fallet osläppta, materialet utgör konsertens toppar? Nya spår som If I could turn back time, I wouldn’t keep a thing och Under the pavement, the beach framstod där och då, i den kvävande värmen och trängseln, som framtida klassiker på Sveriges pophimmel. Sen skadar det givetvis inte att kunna plocka fram gamla beprövade ess som Damaged goods och Not tonight under konsertens gång.
