Jag gillar Rod Stewart. Jag har nog alltid gjort det. Kanske har jag blivit så gammal(?) att jag struntar i vad som är rätt/fel att tycka om eller så handlar det om att jag kommit upp i åldern då man uppskattar [simpletag]gubbrock[/simpletag].
Av en slump var jag på en loppis för ett tag sedan och kom hem med ett par medfarna exemplar av Every Picture Tells A Story och A Nod Is As Good As A Wink – två skivor från Rod’s bästa år.
