Brittiska Anna Calvi har fått en hel del uppmärksamhet inför släppet av hennes självbetitlade solodebut. Det hör i och för sig inte till ovanligheterna. Den brittiska musikpressen har en gammal tradition att höja upp artister till skyarna för att släppa dem så fort det dyker upp något nytt spännande.
Där tar likheterna slut.
Här kommer Playgrounds nya pophopp Non Tiq med nya videon Quiet, signerad Mats Udd.
Idag bjuder Skivkoll och Playground på första singeln från Tobias Fröbergs skiva The Big Up som släpps den 10/3. Ladda ner When We Go To War här!
Idag, måndag den 22 februari 2010 släpper den danska postrockorkestern Efterklang sin nya skiva Magic Chairs på egna bolaget Rumraket (distribution av Playground). Efterklang har liksom inte riktigt greppat tag i lyssnaren tidigare, men nu har det hänt något. Kanske har de bara blivit mer lättillgängliga?
Vi behöver egentligen inte säga så mycket mer än att Magic Chairs är en smått fantastisk skiva och att du borde höra den. Episk och oförutsägbar popmusik full av snygga orkesterarrangemang som nästan aldrig känns pretentiösa. Här får du skivans kanske starkaste låt också, öppningsspåret Modern Drift.
Javisst, här får du självaste Robyns första, inte så trevande, remix. El Perro Del Mars vackra Change of Heart i en suggestivt böljande version med vokalinslag av Robyn. Ladda ner och lyssna gratis här!
Myspace | Officiell hemsida | Spotify
Distributören Playground Music meddelar idag att Arctic Monkeys släpper en ny skiva den 26 augusti. Plattan, som fortfarande saknar titel, är producerad "av Josh Homme i
1. My Propeller 2. Crying Lightning 3. Dangerous Animals 4. Secret Door 5. Potion Approaching 6. Fire And The Thud 7. Cornerstone 8. Dance Little Liar 9. Pretty Visitors 10. The Jeweller’s Hands
I min ungdoms bekymmersfria dagar fanns det en kille, vars föräldrars politiska ståndpunkt låg långt ute på vänsterflanken, som på grund av (eller tack vare, beroende på hur man ser det) detta inte fick bära jeans, dricka Coca Cola eller lyssna på allt för ”kapitalistisk” musik. Så när denne tonåring så äntligen hittade ett band som uppfyllde föräldrarnas anti-kapitalistiska krav sprang han, stolt som en tupp, fram till oss andra och visade upp sin nya skatt. Madness!
Vad i helvete är Madness för smörja, frågade vi oss. Om bandet lyckades smita igenom föräldrarnas finmaskiga nät kunde det minsann inte vara annat än skräp. När jag tittar tillbaka på min ungdoms naiva synder erinrar jag mig att han minsann fick höra, där och då, att Madness inte var något att ha. Det ironiska i berättelsen är att vi övriga, självutnämnda elitister, lyssnade på vad som idag är att klassa som ren och skär yta. Vi var mer imponerade av Blackie Lawless, Nikki Sixx och Eddie (Iron Maidens ”frontfigur”) än melodier, rytmer och texter.
Så när jag nu lyssnar till Madness nionde studioalbum, Liberty of Norton Folgate, blir det så tydligt att killen med mjukisbyxorna och Madness-skivorna var ljusår före oss i såväl coolhet som musik.
För det svänger, gungar och berättar. Ska-influenserna är naturligtvis där, men det är snarare fråga om en tämligen klassisk pop-platta. Vad som dock gör Liberty of Norton Folgate så bra är rytmsektionen i allmänhet och Mark Bedfords basspel i synnerhet. Texterna, som återigen kretsar kring London, ikläs en näst intill perfekt vardagssnygg kostym och skjuter musiken framåt i en sådan skön och tillbakalutad takt att jag kommer på mig själv med att gunga fram och tillbaka med ett fånigt leende på läpparna. Singeln NW5, We are London och den nostalgisk-melankoliska Forever Young är alla värda sin vikt i guld.
Ska man nämna något negativt om Liberty of Norton Folgate är det att femton låtar mot slutet känns som några för många. Visst, det var tio år sedan den senaste skivan, Wonderful, men lite mer återhållsamhet hade varit att önska.
Ni kanske redan ställe er frågan; hur går Madness ihop med anti-kapitalism? Det visade sig att föräldrarna helt enkelt såg omslaget och utifrån detta tog beslutet att det verkade tillräckligt harmlöst.
Liberty of Norton Folgate släpps 20 maj på bolaget Lucky Seven Records och distribuerad av Playground. Lyssna på skivan på Spotify.
Här kommer för ovanlighetens skull en riktigt trevlig liten housedänga. Bad Boy Bill och Alyssa Palmer gör i Falling Anthem en klockrent melodiös sommarplåga med diverse tyngre remixar om man skulle föredra det. Släpps i Sverige 18 maj via Nettwerk/Playground. Lyssna här!
