Brittiska Pharaohs harvar på med andra vågen-emo i stil med The Get Up Kids och shopping mall-punkare som Saves The Day. Det tråkiga med en sån här albumtitel är att det är lätt att bara hålla med, men ibland blixtrar Pharaohs till med det lilla extra som ska till för att skapa nytt liv i en annars ganska mallad genre. En genre som oundvikligen känns en smula daterad, tyvärr.
Ute 15 december på Hip Hip Hip.

I min ungdoms bekymmersfria dagar fanns det en kille, vars föräldrars politiska ståndpunkt låg långt ute på vänsterflanken, som på grund av (eller tack vare, beroende på hur man ser det) detta inte fick bära jeans, dricka Coca Cola eller lyssna på allt för ”kapitalistisk” musik. Så när denne tonåring så äntligen hittade ett band som uppfyllde föräldrarnas anti-kapitalistiska krav sprang han, stolt som en tupp, fram till oss andra och visade upp sin nya skatt. Madness!

Vad i helvete är Madness för smörja, frågade vi oss. Om bandet lyckades smita igenom föräldrarnas finmaskiga nät kunde det minsann inte vara annat än skräp. När jag tittar tillbaka på min ungdoms naiva synder erinrar jag mig att han minsann fick höra, där och då, att Madness inte var något att ha. Det ironiska i berättelsen är att vi övriga, självutnämnda elitister, lyssnade på vad som idag är att klassa som ren och skär yta. Vi var mer imponerade av Blackie Lawless, Nikki Sixx och Eddie (Iron Maidens ”frontfigur”) än melodier, rytmer och texter.

Så när jag nu lyssnar till Madness nionde studioalbum, Liberty of Norton Folgate, blir det så tydligt att killen med mjukisbyxorna och Madness-skivorna var ljusår före oss i såväl coolhet som musik.

För det svänger, gungar och berättar. Ska-influenserna är naturligtvis där, men det är snarare fråga om en tämligen klassisk pop-platta. Vad som dock gör Liberty of Norton Folgate så bra är rytmsektionen i allmänhet och Mark Bedfords basspel i synnerhet. Texterna, som återigen kretsar kring London, ikläs en näst intill perfekt vardagssnygg kostym och skjuter musiken framåt i en sådan skön och tillbakalutad takt att jag kommer på mig själv med att gunga fram och tillbaka med ett fånigt leende på läpparna. Singeln NW5, We are London och den nostalgisk-melankoliska Forever Young är alla värda sin vikt i guld.

Ska man nämna något negativt om Liberty of Norton Folgate är det att femton låtar mot slutet känns som några för många. Visst, det var tio år sedan den senaste skivan, Wonderful, men lite mer återhållsamhet hade varit att önska.

Ni kanske redan ställe er frågan; hur går Madness ihop med anti-kapitalism? Det visade sig att föräldrarna helt enkelt såg omslaget och utifrån detta tog beslutet att det verkade tillräckligt harmlöst.

Liberty of Norton Folgate släpps 20 maj på bolaget Lucky Seven Records och distribuerad av Playground. Lyssna på skivan på Spotify.

Det är många år nu sedan Oasis visade upp något av intresse, och de senaste skivorna har ganska obemärkt passerat från nyhetshyllan till reabacken. Men nu verkar det bannemej finnas lite ny energi i de rundglasade polisonggubbarna! The Shock Of Lightning är både distinkt och ösig (för att vara Oasis) och påminner mer om den klassiska debuten Definitely Maybe än något annat gruppen gjort de senaste åren. Den 8 oktober släpps nya fullängdaren Dig Out Your Soul.

Trip-hop-trion Portishead har verkligen vaknat ur sin tioåriga dvala. Dels har de kommit igång ordentligt med livespelningarna igen, och på sin hemsida meddelar gruppen att det blir en ny skiva. Albumet Three släpps den 28 april, och vi har fått veta vad de elva spåren heter, samt att skivan är 49 minuter och 13 sekunder lång. Det var elva år sedan Portishead släppte sin senaste, självbetitlade studioskiva, och snart får vi se om de 2008 fortfarande har det där som gjorde att en hel värld fick gåshud på nittiotalet.   

Det finns av någon anledning ingen strid ström av brittiska rappare som nått längre än till den lokala grimescenen. Här är en kille som garanterat kan gästspela på vilken rapskiva som helst de kommande åren. V Double O sitter hemma i sitt (pojk)rum och bearbetar sin lilla webcam med något av det snabbaste som finns i rapväg. Visst behöver låtarna en del jobb, men hans sköna stil och osedvanligt rappa käft gör att V Double O med hjälp av sina två vänner - YouTube och MySpace - kommer att nå långt.

www.youtube.com/vdoubleo

www.myspace.com/vdoubleo