Efter ett allt för långt uppehåll kommer nu det grymma radioprogrammet Ström i P2 äntligen tillbaka. Onsdagen den 23 mars klockan 21.30 är det återigen dags för strömredaktionen att leverera elektronisk musik i olika former och ur olika vinklar. Om ni yogar eller gör någonting annat spännande på onsdagskvällar är det ingen fara, programmet kommer ju såklart finnas på webben.
I väntan på Ström har jag satt ihop en spellista med elektronisk musik där den dansanta faktorn varierar.
Var ska jag börja? Jag var ung indietjej på liten bruksort. Lyssnade på Ariel Kill Him. Älskade den långsamma emoindien med den viskande hesa rösten, de elektroniska ljudmattorna, de ledsna texterna. "Something has got to happen here, ’cause I hate the way it is now."
Min gamla bruksort ligger inte alltför långt ifrån Gävle, den lilla gudsförgätna staden i södra Norrland som The Deer Tracks kommer ifrån. Duon består av David Lehnberg (från Ariel Kill Him) och Elin Lindfors, och tillsammans skapar de experimentell elektronisk pop med elektromagnetiska knaster och blandat magiskt oväsen. De kallar det för "northern light electronica".
Det hemlighetsfulla electronicaprojektet Video Violence damp ner i inkorgen förra veckan, och det är svårt att slita sig från den där orimligt förnedrande basgången som oupphörligen bitchslappar en i ansiktet. Fullängdaren Medulla Oblongata släpps under 2011, och här nedan ser du videon till Video Violence. Kolla in videoviolence.net för nyheter.
Om jag var kunnig i digital musikproduktion skulle jag definitivt vilja remixa Four Tets låtar. Hans instrumentala ljudbyggen kryper liksom alltid som katten kring het gröt, retas med lyssnaren och bygger upp bygger upp för att aldrig explodera. Leker med det monotona tills det bara nästan blir för jobbigt. Hjärnan vill ha fläskiga trummor men får det inte.
Britten Kieran "Four Tet" Hebdens succéskiva Rounds från 2003 bestod just av mycket sånt – musikaliska skal som vi lyssnare kunde fylla med vadhelst vi ville. Vemod eller hoppfullhet, förtvivlan eller eufori, det var bara att färglägga med egna känslor, egna ord.
There Is Love In You avviker inte från det mönstret, men är samtidigt en betydligt mer direkt, tillgänglig och i sina stunder rentav dansant skiva. Fortfarande är det helheten och stämningarna som är viktigare än beståndsdelarna, och Kieran Hebden är fortfarande ingen gudabenådad trumprogrammerare. Ibland blir det en smula för enkelt. Men han är fortfarande också en makalös stämningsskapare.
På 90-talet skulle den här skivan lätt placerats i någon trött trip hop/acid jazz-hylla och glömmas bort, men nu har Four Tet tillsynes ensamrätt på att få kalla den här musiken kreddig. Låt oss säga att det är en bra sak.
There Is Love In You är ute nu på Domino.
Kingdom of Welcome Addictions släpptes 15 maj 2009 på SubSpace Communications.
