The First Time I Ran Away är M. Wards första singel från kommande albumet A Wasteland Companion. M. Ward har sedan sitt senaste solosläpp Hold Time hunnit med att släppa ett album med supergruppen Monsters Of Folk och två album med duon She & Him. Duon, som M. Ward har med den mångfacetterade Zooey Deschanel, släppte senast i julas ett album med kända julsånger.
Varje höst har sitt soundtrack.
Jag kommer ihåg när jag upptäckte David Fords debutskiva för fyra år sen och lyssnade på Laughing out loud om och om igen. Hemma med tända ljus och te. Ute sparkandes löv i mössa och halsduk. Stereotypiskt höstande.
Året efter var det Separated by the Sea av Findlay Brown. Åren innan dess Bright Eyes, Laura Marling, Joshua Radin och Kate Nash. David Ford igen 2010.
Indianapolis-indie-rockarna Margot & the Nuclear So and So’s släppte sitt debutalbum The Dust of Retreat redan 2005 så jag är rätt sen på bollen här. Men för mig är dom purfärska.
För snart mer än 10 år sedan så var CD-skivor som julafton för mig. Varje rund skiva höll på 10-12 små paket som jag öppnade omsorgsfullt och nyfiket. På den tiden gav jag varje låt chansen. Det gör jag knappast längre. Jag har inte tålamod nog.
Jag tappade mitt tålamod någonstans mellan spår 4 och 8 och har, sedan dess, hoppats på EPn. Jag vill att fler artister ska göra som Robyn och släppa två-tre miniskivor per år eller som Marit Bergman och kringå skivan helt och fokusera på att leverera en bra låt i taget.
Svara nu helt ärligt: När WOWades du sist av en skiva?
Den 15 februari fyller Nebraskaestradören och låtskrivaren Conor Oberst 31. Samma datum släpper även hans Bright Eyes bandets sjunde fullängdare The People’s Key, den första sedan 2007 års Cassadaga. Redan nu går det emellertid att lyssna igenom skivan via NPR:s hemsida.
Stockholmarna i Aright! fick omdömet "blandning mellan Depeche Mode och Bright Eyes" av Swedesplease, och det stämmer ganska bra. Småbitter akustisk neofolk med idogt blippande som fondvägg. Femspårs-EP:n I Can’t Stand The Rain I Am Made Of Sugar finns ute nu på Popmonstret.
Det är inte riktigt lika ödesmättat och dramatiskt som Bright Eyes, heller inte lika falsettmysigt och naivt som Belle & Sebastian. Men King Creosote lägger sig fint någonstans däremellan. Faktum är att brittisk lagom-indie sällan låtit så här bra, och Flick the VS får rentav ses som ett litet mästerverk i sin genre.
Flick the VS släpps 29 april av Fence Records / Domino / Playground. Här nedan ser du nya singeln Coast On By.
Boy Omega – Hope on the Horizon (Glitterhouse/Playground)
Har du saknat Elliott Smith? Har du kanske rentav saknat tiden då Ed Harcourt inte var så…stor? Svenska Boy Omega tar tillvara på arvet från ovanstående herrar och blandar toner av Bright Eyes och Kristoffer Åström i kompotten, och lyckas riktigt bra med att skapa en egen, helgjuten och "ognällig" singer/songwritermusik med ett riktigt band bakom. Lagom komplext, aldrig långtråkigt. Mer info på www.boyomega.com.
