Idag meddelar Sony Music och Columbia Records att Band of Horses är tillbaka med ett nytt, Phil Ek-producerat album. Den 19 maj kommer skivan Infinite Arms att leta sig till dina hörlurar. Den är inspelad under 16 månaders tid på olika platser i USA. Gruppen kommer också till Sverige snart, och spelar i Göteborg den 17 april.
Vissa skivor tar lite tid på sig. Svenska Shout Out Louds tredje fullängdare Work är en sådan. För varje oengagerad slölyssning kändes den bara mer oansenlig, anonym, ja rentav tråkig. Borta var de Strokes-flirtande riffen från i början av karriären, och The Cure-festen hade avtagit.
Men så satte jag mig och lyssnade på riktigt. Och plötsligt klarnade allting. Det är inte i peppiga allsångsrefränger Shout Out Louds styrka ligger, ej heller i trendängsligt riffande. Det är i små subtila gitarrfigurer; i sångens vemodiga halvtoner; i produktionens slickt anspråkslösa Band of Horses-stämning. Producenten Phil Ek har trots allt producerat några av historiens bästa skivor, och hans signatur hörs allt tydligare efter en stund.
Shout Out Louds visar med Work att man kan göra indiepop som vemodigt svänger sig fram genom tillvaron utan att bli pretentiös. Till slut är varenda låt en potentiell hit i sitt eget lilla universum. Med Work tar Shout Out Louds slutligen klivet in i finrummet. Imponerande.
Work släpps den 24 februari på Sony Music. Bandet drar på Europaturné under mars och april och befinner sig i Sverige den 16-17 april.
My Bloody Valentine (IE)
Basement Jaxx (UK)
Grizzly Bear (US)
Florence and the Machine (UK)
Amadou & Mariam (ML)
Vetiver (US) – Klubb
Monotonix (IL) – Klubb
Woodpigeon (CA) – Klubb
Antony and the Johnsons (US) med Göteborg Symfoniorkester
Beirut (US)
Seun Kuti & Fels’s Egypt 80
Arctic Monkeys (UK)
Lily Allen (UK)
Band of Horses (US)
Wilco (US)
Bon Iver (US)
Fever Ray (S)
Vivian Girls (US)
Jenny Wilson (S)
Timo Räisänen (S)
Calexico (US)
Klubb:
Chairlift (US)
Jay Reatard (US)
Crookers (IT)
Magnetic Man feat. Skream & Benga (UK)
Erol Alkan (UK)
The Big Pink (UK)
Rise Against (US)
The Bronx (US)
Det är så lustigt när ett band plötsligt blir liksom laddat. Man måste ha hört det, och helst ska man tycka att det är det mest fantastiska som någonsin har producerats, alternativt såga det vid fotknölarna och hänvisa till andra (äldre, mer obskyra) artister som gör det bättre. Men i fallet Glasvegas handlar det inte om några konstigheter – det är episk, nervig, emotionell och lite småsvulstig rock som låter ganska mycket som Band of Horses med skotsk dialekt och 60-talsmelodier. Det kanske är en förolämpande simpel generalisering för många, men om det låter som en bra deal kan du ha hittat en ny favoritskiva i [simpletag]Glasvegas[/simpletag]. Om inte, kan du med fördel lyssna på någonting annat.

Fleet Foxes har fångat mången musikkritikers hjärta den senaste tiden. De kommer från Seattle, ligger på legendariska skivbolaget Sub Pop, och 60 – nej 80 faktiskt – procent av bandmedlemmarna bär skägg. Det tar en stund att lära sig uppskatta tonen hos [simpletag]Fleet Foxes[/simpletag], men snart hittar man snygga sångmelodier och gitarrslingor samt ett 60-talsdoftande stämarrangemang där under den stundtals mossiga ljudbilden. Tycker du att en blandning av Band of Horses, Vampire Weekend, Crosby, Stills & Nash, Simon and Garfunkel och Beach Boys känns helt rätt 2008? Då ska du ta och lyssna på Fleet Foxes.
Det roliga med att ge julklappar är att man mer eller mindre subtilt kan påverka mottagarens smak och öppna nya horisonter. Det gamla blandbandet handlade inte bara om att få hångla – det handlade även om att skapa en klon av sig själv, att få föremålet för sina åtta timmars arbete att gilla samma musik som en själv. Man har en liten hemlighet tillsammans, en smakpalett som bara ni delar.
Men med julklappar är det svårare. Dels kan du inte ge blandband längre med gott samvete (du kan bränna flera fina skivor och göra egna omslag, men det är ju trots allt ganska tidskrävande). Dessutom finns det en överhängande risk att din fantastiska gåva blir liggande om den är för svår. Du måste balansera mellan frestelsen att ge en Coldplay-skiva till någon som gillar Coldplay, och frestelsen att ge vederbörande något fullkomligt urskevat som du själv tycker att han eller hon egentligen borde lyssna på. Men då har du inte tagit uppgiften på allvar.
I Just [simpletag]Coldplay[/simpletag]-exemplet är skäggiga Seattle-bandet Band of Horses skiva perfekt. Smart, gitarrbaserad popmusik som aldrig blir för mjäkig, men som heller aldrig blir enerverande skränig för ett otränat öra. Cease To Begin är definitivt en av årets mest anspråkslöst vackra och intressanta skivor, och är en perfekt gåva till en person med musikintresse utan resurser eller intresse att utöka sin horisont.
Här kan du se videon till [simpletag]Band of Horses[/simpletag] Is There a Ghost!







