Ibland när jag lyssnar på svenskspråkig [simpletag]hip-hop[/simpletag] slår det mig att textförfattandet sällan når särskilt höga nivåer. Afasi & Filthy sällar sig till en kategori hip-hopartister som rör sig lätt och ledigt mellan välproducerade partyhits och socialpolitiska kommentarer, och frågan är vad som egentligen är viktigast. För radio- och dansgolvssnurr finns det gott om på Fläcken - men de politiska resonemangen blir gärna småputtriga och haltande. Vilket ibland känns synd. I gränslandet mellan Mange Schmidt, Snook och Fattaru finns det dock gott om utrymme att bygga ut sin publikrelation, och för dagens unga kanske en halvhjärtad känga mot anställningsskyddet räcker för att gå igång. Fläcken innehåller både bra produktion, bra [simpletag]rap[/simpletag] och en rad hyfsade låtar. Det är kul, men blir lite…snällt. Man kan inte låta bli att längta efter lite mer intelligent fuck-you-attityd. Vilket jag verkligen tror att de sitter inne på.
